Oj vad jag blir frustrerad när jag hittar en planerad aussiekull där tiken har en D höft.. C höft vid första röntgen, D höft vid omröntgen... och att uppfödaren kan ha hälsogarantier.. HUR FN TÄNKER MAN DÅ??? Okej, det kanske är lätt att ge en garanti som typ låter så här: Vid "hälsofel" så har valpköparen rätt till en ny valp/hund.. MEN HALLÅ?? Tror denna uppfödare verkligen att det är så lätt?? Okej, h*n kanske inte har sina hundar på samma sätt som dom flesta andra, som kompisar, men som arbetsmaskiner, och då spelar det ingen roll vilken hund man har, bara man har en hund... Inga känslor inblandade, och lätt att byta ut sjuka hundar..
MEN om man har sina hundar i arbetet, är det inte då extra viktigt att försöka få fram friska hundar så gott det går??
Iaf, det är hög belastning på en tik med D höft att bära fram en kull, och aussies kan få stora kullar.. det sliter bara mer på lederna och tiken mår inte bra! Sen är det extremt hög risk att valpar ska få HD fel.. och även om kullen är fri, så lär det dyka upp som ett brev på posten om man fortsätter använda dom linjerna.. Och vilken reklam gör hanhundsägaren för sin hund? Och hur kan man ens släppa till sin hanhund på en tik med D höft??
Tänk då den valpköparen som sååååå lyckligt hämtar hem sin hund, älskar den mer än allt annat, och efter nåt år måste ta bort den pga smärta... ingen som helst garanti kan få den valpköparen att må bra.. och det är bland det värsta iaf jag som uppfödare går igenom, att en valpköpare, som jag har sålt en valp till, måste ta detta beslut, jag har varit med om det, och det är inte roligt!!
Det finns absolut INGEN anledning att avla på en hund med D höfter!!!! Även om det är hur bra som helst på allt annat... ingen hund är unik på det sättet att det inte finns nån som är minst lika bra..
Och inte går det att göra nåt åt denna planerade parningen heller, förutom att skriva om den, och hoppas att uppfödaren förstår bättre.. Varför finns det inga krav från SKK???? Hoppas att uppfödaren meddelar sina kommande valpköpare (om h*n nu får några) att försäkringar inte täcker led fel eller behandlingar av leder där föräldrarna har led fel...
USH och BLÄ för denna planen!!! Hoppas h*n visar att hon tänker på hundarnas bästa och låter bli denna parningen!!!! Nästan så man skulle kalla det djurplågeri, att med flit utsätta en tik med dåliga leder för en kull valpar, och med flit föda upp valpar som har HÖG risk att leva med smärta....
Ja, det gör ont i hjärtat gör det!!!!
måndag 31 oktober 2011
söndag 30 oktober 2011
Förstärkningar
Tänk vad "lite" som kan vara förstärkande för en människa.. Jag får iaf enorm förstärkning av att vara instruktör på en kurs, och se hundar och förare utvecklas och lyckas! Hundarna blir förstärkta för rätt beteende, och förarna blir förstärkta av att hundarna lyckas, och gör rätt. Så alla blir nöjda och får sin "belöning"
Är så kul att ha kurs, även om en helgekurs är väldigt intensiv, så händer det mycket på kort tid med hundar och förare. Att jobba med klickerträning, med människor som inte har klickertränat tidigare är ju alltid lite extra kul, det finns en hel del tveksamheter och fundersamheter kring klickerträningen, och speciellt dom frivilliga beteendena. HUR ska man få hunden att göra alla grundfärdigheter frivilligt, och VARFÖR!? Det känns rätt omöjligt att man ska få hunden att erbjuda beteendena frivilligt utan minsta lilla hjälp eller lockanden, då är det extra kul att se hur snabbt hundarna fattar, och börjar erbjuda frivilliga beteenden, bara tajmingen är rätt. Hundarna i helgen utvecklades snabbt och det var sååå kul att se hur kul hundar och förare tyckte det var!! Det ska ju vara roligt att träna hund, och det har verkligen varit en rolig helg!
I morgon är det jobb igen, inte riktigt van att börja jobba måndag morgon, och har haft det rätt fritt och skönt med lediga måndagar efter kurshelger, men nu är det bara att kliva upp :) Men jobbet känns kul, så det går nog bra!
Lite mer uppdatering på egna hundar kommer nån annan dag :)
söndag 23 oktober 2011
Sök
Sök är en riktigt rolig träningsform, och hundarna älskar det!!
Idag var vi många på träningen, så det blev att dela upp i två grupper, KUL när det är så många som vill träna, och bra att man får olika figgar!
Jason fick ett lägre sök... som han fuskade en hel del med, drog på fel figge, och missade en figge (jag hade ingen aning vart dom var) Han var rätt strulig och ofokuserad.. Han sköter markeringarna riktigt bra, och det är ju bra! Nu får vi lägga lite krut på raka skick med fina framslag, och flying..
Takida fick köra markeringsövning, nåt som går riktigt bra! Hon gör hela kedjan med lösrulle. Jag ökade nog lite snabbt dock, då figgen fick gå ut på djupet, halvgömd. Gick bra första skicket, men sen började hon testa kedjan lite, släppa lösrullen för tidigt och tjuva till figgen på påviset. Bara att backa och köra på kort avstånd igen. Då gick det bra! Hon fick köra lite flying, och spring i benen hade hon iaf :) Går så klart bäst till dom figgar hon känner, så hon slarvade lite på slutet..
Men sök är iaf sååå kul!!!
I morgon är första dagen på mitt nya jobb, känner lite nerver, men det ska bli riktigt spännande!!
Idag var vi många på träningen, så det blev att dela upp i två grupper, KUL när det är så många som vill träna, och bra att man får olika figgar!
Jason fick ett lägre sök... som han fuskade en hel del med, drog på fel figge, och missade en figge (jag hade ingen aning vart dom var) Han var rätt strulig och ofokuserad.. Han sköter markeringarna riktigt bra, och det är ju bra! Nu får vi lägga lite krut på raka skick med fina framslag, och flying..
Takida fick köra markeringsövning, nåt som går riktigt bra! Hon gör hela kedjan med lösrulle. Jag ökade nog lite snabbt dock, då figgen fick gå ut på djupet, halvgömd. Gick bra första skicket, men sen började hon testa kedjan lite, släppa lösrullen för tidigt och tjuva till figgen på påviset. Bara att backa och köra på kort avstånd igen. Då gick det bra! Hon fick köra lite flying, och spring i benen hade hon iaf :) Går så klart bäst till dom figgar hon känner, så hon slarvade lite på slutet..
Men sök är iaf sååå kul!!!
I morgon är första dagen på mitt nya jobb, känner lite nerver, men det ska bli riktigt spännande!!
GF Sitt
Det är så kul med våran "cyber grupp" där vi jobbar med grundfärdigheter, och alla redovisar dom med film, så kul att se, och man lägger ner lite mer krut på grundfärdigheterna! Riktigt roligt, och bra att ha under vintern!
Iaf, nu har vi haft två veckor där vi har jobbat med GF Sitt. Och om man går efter Canis GF Schema, så är det:
Sitt framför föraren
Sitt under baklänges marsch
Sitt upp framför föraren
Sitt upp i utgångsställning
Sitt på avstånd (där har jag tagit sitt upp på avstånd, då det finns i lydnadsklass 2, som kommer före sitt från stå)
Och till slut, Doggie Zen, som är en kvalitets säkring av beteendet.
Jag tycker att vi har fått rätt bra flyt på sitt, och ska börja jobba lite mer med dom olika stegen mot stimuluskontroll.
Sitt på avstånd, och sitt upp, blir jag lite osäker på, ska allt vara frivilligt? Eller får man säga ligg / vänta åt hunden, för att få den i ligg/stanna, och vänta på ett frivilligt Sitt, eller ska man vänta tills den lägger sig och sen sätter sig, blir det inte lätt att dom gör en egen kedja då??
Har försökt belöna ner henne i ligg, som ni ser på filmen, men då är hon ju snabb upp igen, vilket är det vi tränar på, men jag vill inte att hon lägger på ett signal att när jag reser mig ska hon sätta sig upp... Förstår ni hur jag menar? Men jag vill ju heller inte att hon bryter mot ett signal/kommando.. har jag sagt ligg, vill jag att hon ligger, tills hon får ett nytt komando... lite förvirrande det där tycker jag!
Här hittar ni iaf filmen:
Iaf, nu har vi haft två veckor där vi har jobbat med GF Sitt. Och om man går efter Canis GF Schema, så är det:
Sitt framför föraren
Sitt under baklänges marsch
Sitt upp framför föraren
Sitt upp i utgångsställning
Sitt på avstånd (där har jag tagit sitt upp på avstånd, då det finns i lydnadsklass 2, som kommer före sitt från stå)
Och till slut, Doggie Zen, som är en kvalitets säkring av beteendet.
Jag tycker att vi har fått rätt bra flyt på sitt, och ska börja jobba lite mer med dom olika stegen mot stimuluskontroll.
Sitt på avstånd, och sitt upp, blir jag lite osäker på, ska allt vara frivilligt? Eller får man säga ligg / vänta åt hunden, för att få den i ligg/stanna, och vänta på ett frivilligt Sitt, eller ska man vänta tills den lägger sig och sen sätter sig, blir det inte lätt att dom gör en egen kedja då??
Har försökt belöna ner henne i ligg, som ni ser på filmen, men då är hon ju snabb upp igen, vilket är det vi tränar på, men jag vill inte att hon lägger på ett signal att när jag reser mig ska hon sätta sig upp... Förstår ni hur jag menar? Men jag vill ju heller inte att hon bryter mot ett signal/kommando.. har jag sagt ligg, vill jag att hon ligger, tills hon får ett nytt komando... lite förvirrande det där tycker jag!
Här hittar ni iaf filmen:
fredag 21 oktober 2011
Gymnasielärare...
....är ju nåt som jag inte alls har haft tankar på att bli, ja, att alls bli lärare har inte varit min plan i livet.. fast ibland skämtar man om att det måste vara rätt skönt att vara lärare, man har fasta arbetstider, ledig helger, och framförallt ledig på loven, som är rätt många :) Iaf, jag har varit rätt nöjd med mitt liv, och det jag jobbar med. Ett fritt liv, där jag får jobba med det jag gillar!
Men helt plötsligt, för drygt en vecka sen hade jag ett möte med en lärare som ville ta in mig som föreläsare på några ämnen om hund... och där började det.. helt plötsligt skulle denna läraren sluta, och undrade om jag var intresserad av tjänsten.. Ojoj, hur ska man reagera på det? Känns ju så klart väldigt spännande, och jag gillar ju att lära ut saker, speciellt om hundar!
Idag var jag på ett möte på skolan, och träffade skolans rektor...och jag börjar på Måndag!!!
En 50% tjänst, så jag jobbar Måndag, Tisdag och halva Onsdag.. Tar över en klass där dom kan utbilda sig till bla hundspannsguide, naturguide m.m på Kiruna Praktiska Gymnasie! Så nu känns det riktigt spännande, kul och lite nervöst! Men det verkar vara ett härligt gäng som jobbar där, och fina lokaler, så det blir nog kul!! Så det blir en spännande tid framöver!
Så Nu har jag samlat lite vuxenpoäng å blivit lärare :)
Lite ljuspunkter i livet finns alltså! Nytt spännande jobb, och hundarna går som tåget på träning! Alla hundar är friska, förutom Sonic som har sitt ben.. en vecka till i skena sen ska han tränas upp sakta.. hoppas hoppas det håller!!!!
Bilen är okörbar och växellådan ska bytas.. så den 14e november börjar jobbet med att byta den.. några dagar senare får vi förhoppningsvis tillbaks den igen, hel och fin.. och vi blir 35 tusen kronor fattigare..
tisdag 18 oktober 2011
Bilbekymmer....igen...
Ja, det börjar bli ett evigt tjat om bilbekymmer.. men bilar är nåt skit!! Varje höst händer det nåt större fel med våran bil.. för två år sen rasade motorn.. byte för drygt 30 tusen.. förra hösten var det ju inget fel på bilen, men en som körde in i mig, så den var krockad och okörbar länge.. och nu, ja, jag har väntat på att nåt ska hända, för det är ju höst.. och då kommer det, som ett brev på posten.. växellådan... Så nu behöver växellådan bytas, nåt som oxå kommer att gå på drygt 30 tusen.. vi har snart lagt ut mer på den än det den kostade.. fast det har varit en kanonbil, och med tanke på hur många tusen mil (4-5tusen mil/år) jag rullar varje år, så är det inte konstigt att det blir fel...
Så nu blir det nudlar, och ställa in alla aktiviteter som är planerade resten av året.. bla en vallningskurs till helgen, som jag hade sett sååå mycket fram emot.. men alla bäckar små, pengar måste sparas.. Bara att jobba som tusan och hoppas att det går runt.. Bara vi är på benen igen till Mars, då vinterns höjdpunkt är, Norway Trail, en stage race tävling i Norge, första året, ska bli sååå skoj!! Och så klart vindelälvsdraget veckan efter.. dom andra tävlingarna får vi väl se hur det blir med..
Nå, då har jag fått klaga av mig lite..
Så nu blir det nudlar, och ställa in alla aktiviteter som är planerade resten av året.. bla en vallningskurs till helgen, som jag hade sett sååå mycket fram emot.. men alla bäckar små, pengar måste sparas.. Bara att jobba som tusan och hoppas att det går runt.. Bara vi är på benen igen till Mars, då vinterns höjdpunkt är, Norway Trail, en stage race tävling i Norge, första året, ska bli sååå skoj!! Och så klart vindelälvsdraget veckan efter.. dom andra tävlingarna får vi väl se hur det blir med..
Nå, då har jag fått klaga av mig lite..
söndag 16 oktober 2011
LYCKA
ja, lycka kan vara så mycket, men just nu är det här lycka för mig:
Att få friska resultat på lederna, det är lycka, och en enorm lättnad! Visst det kan finnas andra "sjukdomar" men det är en bra start att ha friska leder! Och enligt hennes stamtavla analys så finns det väldigt få risker i hennes linjer!
Lite liten bild, men resultatet är iaf HD: B / ED: ua (0) Hon har A på sin vänstra höft, och B på sin högra! Bilden var redan sne, och där såg man att dom har liiiite olika, så var berädd på olika resultat, men vilka vet man ju aldrig.. så A & B är jag nöjd med :)
Att få friska resultat på lederna, det är lycka, och en enorm lättnad! Visst det kan finnas andra "sjukdomar" men det är en bra start att ha friska leder! Och enligt hennes stamtavla analys så finns det väldigt få risker i hennes linjer!
Lite liten bild, men resultatet är iaf HD: B / ED: ua (0) Hon har A på sin vänstra höft, och B på sin högra! Bilden var redan sne, och där såg man att dom har liiiite olika, så var berädd på olika resultat, men vilka vet man ju aldrig.. så A & B är jag nöjd med :)
torsdag 13 oktober 2011
äntligen över
Ja, äntligen är denna dagen över.. började med att bilen skulle på verkstan, endast för att kolla handbromsen.. och för att kolla vad det var för fel på den, tog dom 800 kr.. helt sjuk!! Plus att dom kom fram till att det var nåt ok som tjorvade, och det går på så där 5-6 tusen att fixa.. jaha.. på tisdag ska växellådan kollas.. och det slutar nog i att den behöver bytas.. 30 tusen där oxå, så det blir nudlar ett bra tag nu framöver :/
Sen var det dags att åka till Gällivare för att röntga Sonics tass igen.. 14 hade jag tid, var där 20 i, tänkte att man kanske fick komma in lite tidigare, så man kom snabbt hem igen.. men nä inte det, 14:45 fick vi komma in, dom kollade igenom tassen, sövde honom, sen var det väntan igen.. 45 minuter väntade jag innan vi fick ta bilderna på tassen.. och när det var klart, så fick jag vänta en evighet på att få åka hem.. 16:45 kunde jag lämna Gällivare, och Sonic spenderade väl kanske totalt 20 minuter med veterinären.. SJUKT!
Ja, iaf, så såg bilderna bra ut, frakturen såg bra ut, det är fortfarande flera lösa bitar, men den största biten verkar vara på ett bra ställe och läka rätt bra.. frakturen är fortfarande ganska färsk, så han ska gå med skena i två veckor till, sen ska han få börja gå korta stunder utan, men ha skenan när jag inte har koll på honom.. han ska äta Rimadyl i 6-8 veckor till..
Problemet är senan som går till den tån och ligger mellan två sesamben, där det ena benet är trasigt, det kommer bli en störning på den, och inflammation vid hård belastning. Nåt som kommer att vara återkommande.. Om det blir så, så är sista utvägen att ta bort tån. Så jag fick väl egentligen två val där nere.. Att gå den snabba vägen, att ta bort tån direkt, då blir det ca två veckors vila, sen kör.. eller chansa på att det läker ihop, ev. gå in och plocka bort lösa bitar och störningarna på senan blir små.. (vilket statistiken säger att endast 10% läker ihop så) Ja, låter ju lättast att ta tån direkt.. men tänk då, om han är en av dom 10%... det vore ju helt klart det bästa, att ha alla tårna kvar, för en tå bort, ger belastningskador.. I vilket fall som helst, så kommer det bli artrosbildning i ledet, och hur han påverkas av det är svårt att veta.. Jason har dock grov artros i samma tå, och lider inte alls av det.. Så vi väntar iaf två veckor till, försöker sätta igång honom igen, och ser hur det går..
En framtid som tävlingshund var svårt att lova, men han kommer iaf bli smärtfri, och det är det viktigaste! Vill ju att han ska kunna leva samma liv som innan, full fart!
Så det känns lite lättare, och som att det finns ett ljus nån stans..!
Sen var det dags att åka till Gällivare för att röntga Sonics tass igen.. 14 hade jag tid, var där 20 i, tänkte att man kanske fick komma in lite tidigare, så man kom snabbt hem igen.. men nä inte det, 14:45 fick vi komma in, dom kollade igenom tassen, sövde honom, sen var det väntan igen.. 45 minuter väntade jag innan vi fick ta bilderna på tassen.. och när det var klart, så fick jag vänta en evighet på att få åka hem.. 16:45 kunde jag lämna Gällivare, och Sonic spenderade väl kanske totalt 20 minuter med veterinären.. SJUKT!
Ja, iaf, så såg bilderna bra ut, frakturen såg bra ut, det är fortfarande flera lösa bitar, men den största biten verkar vara på ett bra ställe och läka rätt bra.. frakturen är fortfarande ganska färsk, så han ska gå med skena i två veckor till, sen ska han få börja gå korta stunder utan, men ha skenan när jag inte har koll på honom.. han ska äta Rimadyl i 6-8 veckor till..
Problemet är senan som går till den tån och ligger mellan två sesamben, där det ena benet är trasigt, det kommer bli en störning på den, och inflammation vid hård belastning. Nåt som kommer att vara återkommande.. Om det blir så, så är sista utvägen att ta bort tån. Så jag fick väl egentligen två val där nere.. Att gå den snabba vägen, att ta bort tån direkt, då blir det ca två veckors vila, sen kör.. eller chansa på att det läker ihop, ev. gå in och plocka bort lösa bitar och störningarna på senan blir små.. (vilket statistiken säger att endast 10% läker ihop så) Ja, låter ju lättast att ta tån direkt.. men tänk då, om han är en av dom 10%... det vore ju helt klart det bästa, att ha alla tårna kvar, för en tå bort, ger belastningskador.. I vilket fall som helst, så kommer det bli artrosbildning i ledet, och hur han påverkas av det är svårt att veta.. Jason har dock grov artros i samma tå, och lider inte alls av det.. Så vi väntar iaf två veckor till, försöker sätta igång honom igen, och ser hur det går..
En framtid som tävlingshund var svårt att lova, men han kommer iaf bli smärtfri, och det är det viktigaste! Vill ju att han ska kunna leva samma liv som innan, full fart!
Så det känns lite lättare, och som att det finns ett ljus nån stans..!
onsdag 12 oktober 2011
Bekymmer...
.....ja, det är ju höst, och höst är lika med bilbekymmer.. varje höst har det varit stora problem med våran bil, för två år sen skar den, och fick byta stora delar av motorn.. förra hösten gick det ju bra.. men då var det en idiot som körde in i mig, så den var krockad hela vintern.. och nu då, nu strular den igen.. den började låta konstigt.. drivremmen fick vi veta att det var, och fixade en ny, men då började den bara låta ännu mer.. helt normalt enligt verkstan.. hmm.. sen började tvåans växel att strula, och nu fungerar den inte alls.. idag började ettans växel på samma sätt, och man tar sig inte så långt utan ettan eller tvåans växel tyvärr.. i helgen frös handbromsen, helt normalt på franska bilar, då dom inte är gjorda för kyla.. inget att göra enligt Mekonomen..haha, kul! I morgon ska en annan verkstad kolla på handbromsen.. på tisdag ska en tredje verkstad kolla på växellådan... blir så less!! Det kräver så mycket energi på att försöka lösa alla transporter då man bor mitt i skogen..
I morgon ska Sonic till Gällivare, ny röntgen, även om det bara har gått tre veckor sen brottet, och två veckor i skena.. Där finns en ortoped som ska kolla bilderna, och känna på honom.. ser inte så mycket fram emot det, då jag förväntar dåliga besked.. han haltar riktigt mycket än, även om han har skenan.. han har tre tryck sår från skenan som oxå bidrar till att det gör ont.. får klippa hål i bandaget så såren får lite luft, och byta bandage ofta.. man ser att Sonic är tagen, att han har ont.. han är lugnast när han har skenan på sig, när han är utan mår han inte så bra.. det gör såååå ont i hjärtat att se smärtan i deras ögon, och inte kan man göra nåt. Hoppas jag får lite mer besked på vad som kan göras i morgon, jag gör vad som helst för att få han bra igen!!!
måndag 10 oktober 2011
Spöken är läskiga...
Nu ska jag ta mig tid att skriva lite om Takidas MH som vi gjorde i Lördags... Hon har lite sociala brister, hon har aldrig visat rädsla för människor, men helt enkelt obrydd i dom hon inte känner.. och över lycklig om hon träffar nån hon känner! En sida jag gillar, vill inte ha en översocial hund, som vill hälsa på allt och alla..
Tillbaks till beskrivningen.. Att hälsa på gruppen och testledare kan man väl, men att hanteras av testledare, som dessutom var en kar, var inte så kul, så då kröp hon undan.. Lite konstig hantering, då han inte höll i hunden, men ville att den skulle stå still själv, tror det hade varit bättre om han hade tagit i halsbandet eller kopplet.. Nåja, det gick ungefär som jag trodde, och hade det varit en tjej som var testledare hade det nog gått bättre :) Leken gick bra, hon leker aktivt, och kampar med testledaren tills han blir passiv, då släpper hon och går inte tillbaks i lek igen..
http://www.youtube.com/watch?v=RQaq22PpELU
Lilla bytet/jakten, där springer hon ut första gången, men stannar till vid ett av hjulen som repet går igenom, dom snurrade och lät, så hon funderade nog vad det var.. Nästa gång sprang hon inte, hon hade ju redan kollat att det inte var nåt kul där ;)
Passiviteten gick hon runt och kollade lite, hon har ju lite svårt att stå still :)
Avståndsleken, oj oj vad arg hon var.. hon stod helt still, och jag var nästan säker på att hon inte skulle springa.. men när jag släppte henne, då jäklar skulle gubben jagas bort :)
Dumpen, hoppar undan, rusar fram för att försöka skrämma iväg den.. lyckas inte, blir lite osäker, och går fram till den när jag har gått fram till den, sen var det inget mer med det..
Skrammel, snabbt stopp och fram för att kolla.. ljud är nåt hon aldrig har reagerat på..
Sen kom dom där läskiga spökerna.. hon såg dom redan innan vi började, och började boffa åt dom.. när dom kom närmare blev hon snabbt mer och mer osäker och skallet ändrades.. hon började kolla efter flyktvägar, sen drog hon.... jag hade glömt mitt koppel i Jokkmokk, så hade ett tjockt tungt koppel, som flög efter henne och lät i lövet.. nåt som förstärkde flykten tror jag.. hon sprang ifrån spöken, som hon trodde jagade henne..
man känner sig som en hemsk hundägare, som utsätter henne för nåt sånt, och tänker att hon kommer ju aldrig få tillbaks nåt förtroende för mig.. går och möter upp henne, och går tillbaks till spökerna, läskigt värre.. Men vi går fram till dom, tar av kläder och hittar trevliga tjejer i dom vita dräkterna, helt okej tycker Takida då :) Lite mys med dom, och allt var glömt! Jag bröt MHt där.. vi får göra om det till våren i hopp om att hon är lite mer mogen då, och mindre hormonell.. hon är skendräktig nu oxå, kanske därför hon visade så mycket skärpa..
Trist, men så är det... Jag vet ju att hon inte kommer från dom mest öppna och sociala linjerna, och hon är en helt annan typ än många andra aussies... men om man läser ras standarden, så är hon en riktig aussie! Hon är en hund som kan jobba en hel dag, behöver minimalt med vila och mat, "reserverad" mot främmande...
Visst känns det tråkigt att när man köper in en tik, så finns det så klart planer på avel, och man vill att det ska vara nåt riktigt bra... när dom då gör ett "misslyckad" MH, så är det så klart att man tänker lite extra, och vet att rätt många pratar och gillar att det gick lite sämre..
jag har dock aldrig kollat så mycket på MHn, men man vill ju så klart att ens hund ska göra ett bra MH.. Hon är en härlig liten tjej, och det vi har hunnit med under detta året visar mer än ett MH.. och vi kommer göra om det till våren, så hoppas vi på "bättre resultat" då..
Massor med ursäkter för varför resultatet blev som det blev.. Takida är samma hund nu som innan, och verkar ha förlåtit mig ;) Och endast dom få som känner Takida kan instämma i hur härlig och knäpp hon är.... för en knäppare hund får man leta länge efter, eller hur Jenny? ;)
Tillbaks till beskrivningen.. Att hälsa på gruppen och testledare kan man väl, men att hanteras av testledare, som dessutom var en kar, var inte så kul, så då kröp hon undan.. Lite konstig hantering, då han inte höll i hunden, men ville att den skulle stå still själv, tror det hade varit bättre om han hade tagit i halsbandet eller kopplet.. Nåja, det gick ungefär som jag trodde, och hade det varit en tjej som var testledare hade det nog gått bättre :) Leken gick bra, hon leker aktivt, och kampar med testledaren tills han blir passiv, då släpper hon och går inte tillbaks i lek igen..
http://www.youtube.com/watch?v=RQaq22PpELU
Lilla bytet/jakten, där springer hon ut första gången, men stannar till vid ett av hjulen som repet går igenom, dom snurrade och lät, så hon funderade nog vad det var.. Nästa gång sprang hon inte, hon hade ju redan kollat att det inte var nåt kul där ;)
Passiviteten gick hon runt och kollade lite, hon har ju lite svårt att stå still :)
Avståndsleken, oj oj vad arg hon var.. hon stod helt still, och jag var nästan säker på att hon inte skulle springa.. men när jag släppte henne, då jäklar skulle gubben jagas bort :)
Dumpen, hoppar undan, rusar fram för att försöka skrämma iväg den.. lyckas inte, blir lite osäker, och går fram till den när jag har gått fram till den, sen var det inget mer med det..
Skrammel, snabbt stopp och fram för att kolla.. ljud är nåt hon aldrig har reagerat på..
Sen kom dom där läskiga spökerna.. hon såg dom redan innan vi började, och började boffa åt dom.. när dom kom närmare blev hon snabbt mer och mer osäker och skallet ändrades.. hon började kolla efter flyktvägar, sen drog hon.... jag hade glömt mitt koppel i Jokkmokk, så hade ett tjockt tungt koppel, som flög efter henne och lät i lövet.. nåt som förstärkde flykten tror jag.. hon sprang ifrån spöken, som hon trodde jagade henne..
man känner sig som en hemsk hundägare, som utsätter henne för nåt sånt, och tänker att hon kommer ju aldrig få tillbaks nåt förtroende för mig.. går och möter upp henne, och går tillbaks till spökerna, läskigt värre.. Men vi går fram till dom, tar av kläder och hittar trevliga tjejer i dom vita dräkterna, helt okej tycker Takida då :) Lite mys med dom, och allt var glömt! Jag bröt MHt där.. vi får göra om det till våren i hopp om att hon är lite mer mogen då, och mindre hormonell.. hon är skendräktig nu oxå, kanske därför hon visade så mycket skärpa..
Trist, men så är det... Jag vet ju att hon inte kommer från dom mest öppna och sociala linjerna, och hon är en helt annan typ än många andra aussies... men om man läser ras standarden, så är hon en riktig aussie! Hon är en hund som kan jobba en hel dag, behöver minimalt med vila och mat, "reserverad" mot främmande...
Visst känns det tråkigt att när man köper in en tik, så finns det så klart planer på avel, och man vill att det ska vara nåt riktigt bra... när dom då gör ett "misslyckad" MH, så är det så klart att man tänker lite extra, och vet att rätt många pratar och gillar att det gick lite sämre..
jag har dock aldrig kollat så mycket på MHn, men man vill ju så klart att ens hund ska göra ett bra MH.. Hon är en härlig liten tjej, och det vi har hunnit med under detta året visar mer än ett MH.. och vi kommer göra om det till våren, så hoppas vi på "bättre resultat" då..
Massor med ursäkter för varför resultatet blev som det blev.. Takida är samma hund nu som innan, och verkar ha förlåtit mig ;) Och endast dom få som känner Takida kan instämma i hur härlig och knäpp hon är.... för en knäppare hund får man leta länge efter, eller hur Jenny? ;)
söndag 9 oktober 2011
Bodie
Har väl helt glömt att presentera senaste tillskottet i flocken, Bodie! Eller ASCA CH Spring Fever Colors Of The Wind STDds. Gerry på Dancing Skies kennel i Norge hämtade hem Bodie i 2006 från USA, och jag använde honom på Quoia till min första aussie kull. En trevlig, superglad, snygg liten hanhund med enormt mycket vall i sig.Nu skulle Gerry & Todd behålla en valp efter honom, och han verkade inte trivas med att ha en valp i huset, blev stressad och osäker på hur han skulle bete sig med valpen.. Innan han kom till Norge hade han bott i en kennel utan så mycket träning, så han var lite osäker på hundar. Han har nyss fyllt tio år och har varit en hel del hos oss vid flera tillfällen, så då fick han flytta hit på sina äldre dagar :) Han går rakt in i våran flock, glad, öppen och social, snäll med hundar och folk, han har ett jobb här, och det är att valla katterna, och han kan hålla på i timmar, men kul att han har nåt att göra, och katterna bryr sig inte vid en stirrandes aussie :) Så kul att få rå om honom och han är så härlig!! Så flocken består just nu av 5 aussies... men man kan väl aldrig ha för många eller?? ;)
Ledarskap..vad är det egentligen??
Har funderat en hel del på detta med ledarskap, och pratade med en kursdeltagare om just ledarskap förra veckan.
Man har ju fått lära sig allt om ledarskap tidigare, att hunden aldrig skulle ta initiativ till nåt, man fick aldrig leka med hunden om den kom och ville leka, man fick inte gosa med hunden när den kom för att gosa, eller ge den uppmärksamhet när den "frågade" efter det.. Hunden ska alltid gå sist ut genom dörren, hälsas på sist när man kommer hem, äta efter att familjen har ätit... ja, man ska helt enkelt visa att hunden inte betyder nåt.. Om man inte följer dessa regler så kommer hunden att ta över och börja bestämma.. Men HALLÅ, bestämma VAD?? Ta över HUR?? Att det ALLTID är ägaren som ska ta initiativ till ALLT som hunden ska göra.. hmm, hur kul blir det då? VISST, vissa raser/individer kanske kräver lite mer riktlinjer, men att vi som hundägare ska hänga upp oss i ledarskap, tror jag inte riktigt på!
Ja, nu kan jag bara skriva hur jag gör, och hur jag ser på "ledarskap" Mina hundar RUSAR ut genom dörren så snart jag öppnar den, långt innan jag tar mig ut.. dom äter oftast innan mig, tigger vid matbordet, och får rätt ofta smaka på det som vi äter...från matbordet :) Kanske för att jag vill ha en hund som tigger, och tror inte att dom en dag kommer att hoppa upp på matbordet och "ta över" det ;-) Dom får ligga i soffan, och jag anpassar mig till vart dom ligger, inte så att jag kör ner dom om dom ligger på "min" plats.. och jag tror absolut inte att dom en dag kommer "ta över" soffan eller sängen heller.. Men vem vet? ;) Dom kommer rätt ofta och lägger sig i mitt knä, eller nära, för att få lite närhet och gos, och inte har jag hjärta att köra bort dom då, för jag vill ju oxå ha närhet, och värma mina händer i deras päls, och jag tror absolut inte att dom känner nåt övertag även om det oftast är dom som kommer till mig för att få lite gos.. rätt ofta (typ jämt) kommer dom med leksaker och vill leka, vissa oftare än andra, och inte kan jag säga nej till lite lek, där jag lägger inte lite träning, även om det är hunden som kommer och bjuder upp till lek.. och kan nån säga åt mig hur det kan göra att mina hundar en dag kommer ta över??
Så här brukar jag förklara mitt "ledarskap".. Jag tycker man ska ha en kompis realtion med sin hund, en sån där kompis som man har, som man alltid vill hitta på saker med (var kanske mer vanligt när man var ung och gick i skolan) En som man såg lite upp till och ville umgås med.. just för att det var ROLIGT att umgås med den personen.. Tänk om alla hade fått en sån relation med sin hund! Hunden ser upp till sin ägare och vill bara vara med h*n, för så blir det, om man har en sån relation.. Så även om mina hundar rusar ut genom dörren, (visst, bor man i lägenhet, så kanske man ska ha lite kontroll när man går ut genom dörren) äter från mina händer vid matbordet, skäller när det kommer folk, ligger över mig i soffan, får oftast leka när dom vill, så tycker jag att jag har en rätt bra relation till dom, och det märker man på annan typ av vardagslydnad.. Inkallning till ex. mina hundar vill ju vara med mig, så det finns inget intresse att rusa iväg till andra/annat, dom vet att det händer nåt kul när jag ropar på dom! Jag kan faktiskt säga åt dom att gå å lägga sig på bädden om vi har besök, och dom är rätt bra på att lyssna, även om jag inte följer "lederskapsreglerna"
Jag vill oxå umgås med hundarna, och leka med dom, och ser det mer som en kompis relation än ett ledarskap! På så sätt är man mer ärlig mot sin hund, och jag tror att hundarna förstår mig bättre. Jag är heller inte den som hela tiden är där och sätter regler och bestämmer vad dom får göra och när dom får göra det.. förstår att ingen vill umgås med en sån människa ;) Självklart har jag regler, och vissa saker får dom ju absolut inte göra, men det får inte gå till överdrift, som det känns som att det gör när man pratar med nån om ledarskap.. man blir den tråkiga tjatiga hundägaren, som hunden tappar intresse för ganska snabbt!
Iaf, min kursdeltagare tyckte det var så kul att ha börjat med klickerträning, och bara på dom tre veckorna vi har hållit på hade deras relation ändrats så enormt mycket, hunden var glad och sprallig igen, och frågade hela tiden vad dom skulle hitta på nu! Så ska det vara att ha hund!!! Det ska vara kul, ge glädje och vänskap!! Finns inga bättre vänner ;)
Så det var mina ord om ledarskap, finns säkert många olika tankar om detta, och alla får göra på sitt sätt, jag har iaf hittat ett sätt som jag och mina hundar trivs med, och det viktigaste av allt, VI har kul!! :)
Man har ju fått lära sig allt om ledarskap tidigare, att hunden aldrig skulle ta initiativ till nåt, man fick aldrig leka med hunden om den kom och ville leka, man fick inte gosa med hunden när den kom för att gosa, eller ge den uppmärksamhet när den "frågade" efter det.. Hunden ska alltid gå sist ut genom dörren, hälsas på sist när man kommer hem, äta efter att familjen har ätit... ja, man ska helt enkelt visa att hunden inte betyder nåt.. Om man inte följer dessa regler så kommer hunden att ta över och börja bestämma.. Men HALLÅ, bestämma VAD?? Ta över HUR?? Att det ALLTID är ägaren som ska ta initiativ till ALLT som hunden ska göra.. hmm, hur kul blir det då? VISST, vissa raser/individer kanske kräver lite mer riktlinjer, men att vi som hundägare ska hänga upp oss i ledarskap, tror jag inte riktigt på!
Ja, nu kan jag bara skriva hur jag gör, och hur jag ser på "ledarskap" Mina hundar RUSAR ut genom dörren så snart jag öppnar den, långt innan jag tar mig ut.. dom äter oftast innan mig, tigger vid matbordet, och får rätt ofta smaka på det som vi äter...från matbordet :) Kanske för att jag vill ha en hund som tigger, och tror inte att dom en dag kommer att hoppa upp på matbordet och "ta över" det ;-) Dom får ligga i soffan, och jag anpassar mig till vart dom ligger, inte så att jag kör ner dom om dom ligger på "min" plats.. och jag tror absolut inte att dom en dag kommer "ta över" soffan eller sängen heller.. Men vem vet? ;) Dom kommer rätt ofta och lägger sig i mitt knä, eller nära, för att få lite närhet och gos, och inte har jag hjärta att köra bort dom då, för jag vill ju oxå ha närhet, och värma mina händer i deras päls, och jag tror absolut inte att dom känner nåt övertag även om det oftast är dom som kommer till mig för att få lite gos.. rätt ofta (typ jämt) kommer dom med leksaker och vill leka, vissa oftare än andra, och inte kan jag säga nej till lite lek, där jag lägger inte lite träning, även om det är hunden som kommer och bjuder upp till lek.. och kan nån säga åt mig hur det kan göra att mina hundar en dag kommer ta över??
Så här brukar jag förklara mitt "ledarskap".. Jag tycker man ska ha en kompis realtion med sin hund, en sån där kompis som man har, som man alltid vill hitta på saker med (var kanske mer vanligt när man var ung och gick i skolan) En som man såg lite upp till och ville umgås med.. just för att det var ROLIGT att umgås med den personen.. Tänk om alla hade fått en sån relation med sin hund! Hunden ser upp till sin ägare och vill bara vara med h*n, för så blir det, om man har en sån relation.. Så även om mina hundar rusar ut genom dörren, (visst, bor man i lägenhet, så kanske man ska ha lite kontroll när man går ut genom dörren) äter från mina händer vid matbordet, skäller när det kommer folk, ligger över mig i soffan, får oftast leka när dom vill, så tycker jag att jag har en rätt bra relation till dom, och det märker man på annan typ av vardagslydnad.. Inkallning till ex. mina hundar vill ju vara med mig, så det finns inget intresse att rusa iväg till andra/annat, dom vet att det händer nåt kul när jag ropar på dom! Jag kan faktiskt säga åt dom att gå å lägga sig på bädden om vi har besök, och dom är rätt bra på att lyssna, även om jag inte följer "lederskapsreglerna"
Jag vill oxå umgås med hundarna, och leka med dom, och ser det mer som en kompis relation än ett ledarskap! På så sätt är man mer ärlig mot sin hund, och jag tror att hundarna förstår mig bättre. Jag är heller inte den som hela tiden är där och sätter regler och bestämmer vad dom får göra och när dom får göra det.. förstår att ingen vill umgås med en sån människa ;) Självklart har jag regler, och vissa saker får dom ju absolut inte göra, men det får inte gå till överdrift, som det känns som att det gör när man pratar med nån om ledarskap.. man blir den tråkiga tjatiga hundägaren, som hunden tappar intresse för ganska snabbt!
Iaf, min kursdeltagare tyckte det var så kul att ha börjat med klickerträning, och bara på dom tre veckorna vi har hållit på hade deras relation ändrats så enormt mycket, hunden var glad och sprallig igen, och frågade hela tiden vad dom skulle hitta på nu! Så ska det vara att ha hund!!! Det ska vara kul, ge glädje och vänskap!! Finns inga bättre vänner ;)
Så det var mina ord om ledarskap, finns säkert många olika tankar om detta, och alla får göra på sitt sätt, jag har iaf hittat ett sätt som jag och mina hundar trivs med, och det viktigaste av allt, VI har kul!! :)
tisdag 4 oktober 2011
Svart bälte i Klickerträning!!
I söndags fick jag tilldelat Svart bälte i klickerträning, av Morten & Cecilie som driver Canis hundskola! Fick oxå diplom för genomförd instruktörsutbildning med godkänd på alla punkter!! Ett extra pris fick vi oxå med oss, för det bästa framåtsändande (delat med Annette)!! Morten var imponerad över hur mycket jag har hunnit med med min lilla bebis vovve, kul att höra!! Och hon är ju rätt duktig min lilla svarta!
Det känns faktiskt riktigt skönt att vara klar med utbildningen, det har varit ett tufft år, med mycket träning, och mycket press... så en del träning har inte blivit bra, eller rolig. Man tränar för att man måste, inte för att man känner för det. Så nu ska vi träna på det vi vill, och när vi vill ett tag, känns riktigt skönt!! Men vi har så klart fått med oss massor med goda tips, och minnen! Det har varit ett riktigt härligt gäng, och jag kommer sakna alla!!
Sonic vilar på, och det är riktigt jobbigt att hålla han stilla.. Helgen har ju varit bra, då det har varit mycket tid i bilen, och inget som stressar upp han, han ligger gärna där och kikar på alla som går förbi och som tränar, riktigt duktig är han :) Men här hemma finns det en hel del som stressar upp honom.. och då är det svårt att hålla han stilla, även om han är i bur, så snurrar han... men vi gör så gott vi kan.. ny röntgen om två veckor..
Igår var det agility KM på bruksis, riktigt kul, och många startande! Jag gick med Jason och Quoia, Sanna gick oxå med Jason.. Jag och Jason kom på 4e plats på KMet, och med Quoia blev det en 6e plats!! Det var oxå lagtävling, tvåmanna lag, en kort, superrolig, men svår bana! Jag och Jason var på lag med en kille från Gällivare, och vi vann! Jason var superfin att köra och snabb är han ju, kul var det!!
Slädisarna varvar 10 km 3 gånger i veckan, med 20 km en gång i veckan.. Går faktiskt riktigt bra, och jag tror det upplägget jag har på träningen nu, kan fungera rätt bra :)
Det känns faktiskt riktigt skönt att vara klar med utbildningen, det har varit ett tufft år, med mycket träning, och mycket press... så en del träning har inte blivit bra, eller rolig. Man tränar för att man måste, inte för att man känner för det. Så nu ska vi träna på det vi vill, och när vi vill ett tag, känns riktigt skönt!! Men vi har så klart fått med oss massor med goda tips, och minnen! Det har varit ett riktigt härligt gäng, och jag kommer sakna alla!!
Sonic vilar på, och det är riktigt jobbigt att hålla han stilla.. Helgen har ju varit bra, då det har varit mycket tid i bilen, och inget som stressar upp han, han ligger gärna där och kikar på alla som går förbi och som tränar, riktigt duktig är han :) Men här hemma finns det en hel del som stressar upp honom.. och då är det svårt att hålla han stilla, även om han är i bur, så snurrar han... men vi gör så gott vi kan.. ny röntgen om två veckor..
Igår var det agility KM på bruksis, riktigt kul, och många startande! Jag gick med Jason och Quoia, Sanna gick oxå med Jason.. Jag och Jason kom på 4e plats på KMet, och med Quoia blev det en 6e plats!! Det var oxå lagtävling, tvåmanna lag, en kort, superrolig, men svår bana! Jag och Jason var på lag med en kille från Gällivare, och vi vann! Jason var superfin att köra och snabb är han ju, kul var det!!
Slädisarna varvar 10 km 3 gånger i veckan, med 20 km en gång i veckan.. Går faktiskt riktigt bra, och jag tror det upplägget jag har på träningen nu, kan fungera rätt bra :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)