Spåra Svåra Spår

Ja, det kan ju vara nyttigt ibland, att göra det svårt för hunden, fast vad vet egentligen vi? Vad är svårt för hunden? Något vi tycker bör vara jättesvårt kanske är jättelätt och roligt för hunden??

Nåja, idag fick iaf Takida ett svårt spår, och med tanke på hennes spårmotivation så var det brutalt svårt... Nämligen spårstarten! Spåret startade bredvid hagen med får, där hon annars brukar valla, och gick längs med staketet, med fåren i hagen... Det var svårt!! Hon tog iaf spåret och spårade på bredvid hagen, men när spåret lämnade hagen och gick över ett dike och ut i skogen, så fuskspårade hon tillbaks till fårhagen ;) Hon spårade på över en äng som ledde tillbaks till hagen, och jag förstod ju att spåret inte gick där.. men hon försökte iaf ;)
Hon var i vallningsmodus, och jag ville att hon skulle spåra, konflikt de lux! I normala fall skulle jag gett mig, lämnat spåret och gått tillbaks till bilen, men nej, idag skulle jag vara envis! Vi gick runt LÄNGE, någon stans var ju spåret tvunget att gå, och jag skulle inte ge mig! (Jag hade inte gått spåret, och det var inte markerat) Efter att ha traskat runt länge, så hittade vi en pinne, där vi utgick ifrån igen.. och till slut gav Takida sig och började spåra, så vi tog oss runt och fick avslutat på ett riktigt bra sätt! Nöjd med mig själv att jag var envisare än Takida idag ;)
Varför jag fortsätter spåra med Takida är ju en fråga, hon är super i söket, älskar verkligen söket, men spåret, nej, det är inte lika roligt.. Vi får lägga lite mer tid på söket kanske och skippa spåret.. Nåja, jag tror vi båda lärde oss nåt idag, svårt är roligt! :)

Turbo fick även han ett okänd spår, där jag endast visste vart starten var, och jag ville att det skulle vara svårt, så skickade ut spårläggaren på ett kalhygge, med mycket ris och fällda träd, blandat med blåbärsris och jord.. så i mitt tycke skulle det vara svårt, men nej, där är det inget fel på spårmotivationen, han damsuger spåret, så jäklar roligt!! Han är klockren den där hunden, ser fram emot att börja tävla honom!!

10 mnd

Turbo blev 10 mnd igår... snart 1 år och sen rullar det bara iväg, tiden går så otroligt fort ju..
Vi firade dagen med ett lydnadspass på morgonen, riktigt härligt, soligt och varmt! Hundarna är ju inte alls van vid värmen, men Turbo verkar klara av den rätt bra än så länge, han hade härlig attityd och vi tränar mest på att få ihop lite moment till färdiga moment, vilket tar tid :)
Att hålla fokus och attityd under ett fotgående, att stå/ligga kvar i ställande och läggande, att gripa främmande apporter med andra hundars saliv på, att hoppa utan att slå i hindret, eller ta stöd.. Ja, vi har en del att träna på...

Takida får fokuser lite på elitmomenten, och lägre lydnaden, vilket går rätt bra, vi har inte ens börjat med dirrigeringsapporteringen, men de andra momenten har vi iaf börjat smaka lite på.. och det går rätt bra!

Igår kväll var det sökträning, strålande fint väder och skönt att vara ute i skogen, förutom att myggen har vaknat nu.. :(
Turbo fick ett pass med "flying" som gick fin fint! Nästa pass var med markering, lösrulle, och han gjorde första markeringen jättefint, förutom att han ska ha pusskalas med figgarna innan han kommer tillbaks.. sen fick han ett skick på andra sidan där han gick fint ut, och vände tillbaksfint, figgen låg längre fram i rutan, så då fick han ett tomskick, och även ett tomskick åt andra hållet, innan han skickades ut mot figgen, han letade på bra, och fint djup, men hittade inte, kom tillbaks och skickades om, utan att hitta, så fick köra lite hjälper på han för att han skulle lyckas och då gick det fint! Men helt imponerad över hur han gick och gick, även efter tomskicken. Det blev lite för svårt för honom och inte min plan att köra tomskick, men det blev så, och han ger verkligen inte upp, dumma matte, duktig vovve! Han kommer bli en grym sökhund!! Han har endast tränat ett fåtal pass, och markerar redan fint, förutom pussandet, igår var första gången han fick söka figgarna, så det blev många nya och svåra saker på en gång, men han har en underbar attityd, älskar hans arbetslust!!

 

Takida fick även hon flying och markeringsövning, där de första två markeringarna var med lösrulle och de två sista med rullen i halsbandet, och hon har verkligen fattat det nu! Sista gången var figgen dold, och jag hade inte anging vart den var, Takida sökte jättefint på djupet och efter några skick kom hon med rullen, var lite tveksam, och tänkte hon hade fusktagit den, kopplade och gav visa kommandot, och hon hade så klart gjort rätt och hittat en figge långt bort, härliga svarta kanonkulan!!

 

 

Slädhundarna får turer med cykeln, och det är en underbar känsla att kunna cykla med de lösa, så bra träning och inte bara för hundarna, men för mig oxå.. hade gärna haft lite draghjälp i backarna, men jag behöver ju träningen, så det är perfekt ;)

 

Isen har försvunnit från de flesta ställen nu, vi har kvar lite på "våran" sjö, men hundarna svalkar sig gärna när vi tar en paus.

 

 



Ingenting är omöjligt!

När man har så många hundar som vi har, så går det en hel del tid till att aktivera alla.. Aussieserna kräver ju individuell träning förutom promenader och fysträning, det kan de göra tillsammans.
Slädhundarna kräver inte lika mycket individuell träning, men väldigt mycket fysträning, speciellt om man vill att de ska hålla sig i bra form och vara lugna under sommarvilan. 
Förra sommaren var det koppelpromenader och lösrastning i skogen, vilket fungerade fint, och sommarens mål var att kunna cykla med alla.
Jag är ju rätt "lat" av mig och vill gärna att saker jag gör ska gå så lätt som möjligt, så det att rasta alla hundar samtidigt gör det mycket lättare än om jag skulle gå med ex.vis 2 och 2, det hade tagit hela dygnet..
När jag började med koppelträningen så var det med en och en, sen två och två, innan jag satte ihop alla, kravet var att de skulle gå bakom och bredvid mig, vilket de förstod snabbt, bara jag var tydlig med att berätta för de när det var rätt och när det blev fel, enda sättet att ta sig framåt på är att gå på rätt ställe.
Svårigheten med att träna slädhundar på detta sätt, är att få de att förstå, deras största belöning i livet är att få springa, så att försöka få de att gå lugnt är inte alltid lätt, men om man är konsekvent och tydlig går det faktiskt väldigt lätt. Och det spelar ingen roll om man har superintensiva sprinthundar, eller långdistanshundar! Får ofta höra att det absolut inte går med vissa hundar då de är allt för intensiva och ivriga, att det är lättare med distanshundar, men jag håller inte med! över hälften av mitt spann är före detta sprinthundar, som var ENORMT intensiva och fortfarande är, och det går :)

Nåja, iaf, igår var det dags att ta med cykeln, då jag fixat den, och planen var att promenera med hundarna och ha cykeln med, att jag knuffade cykeln så att hundarna skulle vänja sig vid den och inte vara rädd för den, Jesper var även med och cyklade runt oss, och det var inga problem, hundarna brydde sig inte alls! Planen var även att endast ta med några få första gången jag skulle cykla med de, men igår var bara för att ha med cyklen. Men hundarna skötte sig jättebra, så jag provade.
Super och Vintage fick vara fast i cykeln, då de har lite extra spring i benen och kan få för sig att hitta på egna saker, de är de nyaste i flocken och behöver lite mer träning. Resten fick springa lösa bredvid och bakom, och det gick långt över förväntan! De är enormt lyhörda och lydiga så det gick som en dans på rosor! Tänkte att de skulle få svårt när farten ökade, och vissa fick lite mer spring i sig då, men lysnade bra och höll sig rätt!
Så roligt!!
Nu är det bara att få de 5 unghundarna att göra samma sak, lite svårare då de är unga och inte lika lydiga än :)
Så nu blir det att försöka hålla igång hela sommaren med några mil i veckan, och se hur det påverkar vinterträningen jämfört med att endast springa på löspromenader :)
Så är nån sugen att hänga med på en cykeltur, så får ni gärna det!

Film från igår:

https://www.youtube.com/watch?v=_0C0F7alrKE&feature=share

Träningsflow

Ja, om det beror på att tävlingarna närmar sig eller om det är motivationen som är på topp vet jag inte, men vi tränar en del nu, vilket är jätteroligt!!
Snön har äntligen lämnat skogen, iaf nästan allt, och det är fritt fram för spår och sökträning, nåt jag verkligen gillar att träna!
Turbo spårar som en gud, där är det full fokus och han är väldigt spårnoga. Hade lite dålig motivation för pinnarna de första spåren, men det var snabbt fixat, och igår gick han förbi en pinne för att sedan vända och leta upp den, vilket han inte hade gjort tidigare, då var spåret det viktigaste och pinnpaus ett tråkigt stopp :)
Han har även börjat med sök, vilket han gillar, han fattade det med markering snabbt och nu har vi börjat med "flying" vilket han också fattade, och gillade, han fick ju springa! Han är en enormt duktig arbetshund och jag ser fram emot framtiden med honom!!

Takida har fått fokusera på spårandet, vilket hon inte riktigt tycker är så roligt, hon har ju mycket fart och fläkt i sig, men i spåret, där går det sakta, och med liten motivation, hon älskar att hitta pinnarna och leka, men just spåret, ja det är tråkigt.. Hon vindar en hel del och använder synen.. men, nu kanske jag har hittat nyckeln till hennes spårmotivation... är lite tidigt att säga än, men nu har hon fått spår två dagar i rad som har legat kring 2 timmar, och det är en helt annat hund, ett annat sug i spåret. Det kan ha varit nåt annat, men vi fortsätter med gamla spår nu ett tag och ser vart det tar oss. Vi brukar ju för det mesta spåra ganska färska spår, eller att de legat kanske 30 minuter..
Takida gillar ju söket mer, men är så mycket lättare att träna spår..

Igår åkte jag med hundarna och Klara upp på bruksis för att köra lite agility, andra gången för Turbo och han verkar gilla det ;) Vi tränade ca 1 timma i värmen och det var roligt, sen åkte vi till skjutbanan och gick i skogen bredvid, och ingen brydde sig i skotten, skönt! Körde lite leta boll, och sedan åkte vi tillbaks till bruksis för träningstävling i lydnadsklass 1 med Turbo.

Platsliggning, han låg jättefint och lugnt, även med störning av skällande hund bredvid, mycket bra! :)

Tandvisning, ja, han är ju en glad pojk, men skötte sig fint :)

Linförighet, gick jättefint, vi har en del detaljer kvar, men första gången vi kör ett helt linförningsprogram, och med tävlingsledare, så jag är väldigt nöjd med han!!

Läggande, gick fint, han la sig, sen hoppade ha upp när jag hade gått en bit, men den delen har vi inte alls tränat på.

Inkallning, lite segt tempo, men varmt och trött, så då blir det väl så. :)

Ställande, han stannade, tog nog några steg, och jag körde hjälp så att han skulle stanna kvar.

Apportering, han tvekade att ta apporten, nosade på den, men tog den och höll fint :)

Hopp: har vi inte tränat, och han sitter kvar när jag säger hopp, men han har ju aldrig hört ordet förut, så inte så konstigt ;) På inkallningskommando hoppade han :)

Jag är enormt nöjd med honom, i värmen, trött efter annan träning, ett helt LK1 program utan belöning och med tävlingsledare, så höll han ut hur bra som helst!

Vi behöver träna mer på detaljer i fotgående, att inte tänka erbjuda annat om det går tid..
Snabbare lägganden och ställanden, men tror det kommer med säkerheten i momenten.
Stadga i ställande och läggande, att vara kvar
Säkrare på inkallningskommando
Att ta främmande apporter, och inte släppa i mina händer innan kommando
Att hoppa :)

Nu blir det detaljträning och massor med lek framöver :) Men vi har med oss en positiv känsla från kvällen och vi hade roligt på plan!

Qlan är tillbaks hos oss igen, hon har haft lite bekymmer med hälta hos Andrea, och vi tror det kan bero på att det är en del bus och lek med deras stora schäferhane. Vi var hos ortopeden för drygt en vecka sedan, och hon ömmar i en muskel i skuldran, och har även lite mer artros i armbågen nu än vid röntgen för drygt ett år sedan.
Hon behöver mycket träning, för att bygga upp muskler, så att hon håller ihop, och jag ska lägga lite tid på att träna upp henne, än så länge går det åt rätt håll, utan hälta :) Hon är en härligt liten tjej och det är så roligt att jobba med henne. Tack Andrea för att du har tagit så väl hand om henne detta året, och tack för att du tänker på vad som är bäst för henne.

Kennel läger

Förra helgen var jag till Finland, och kennel läger hos Ardiente kennel, som är Turbos uppfödare.
Riktigt roligt att spendera några dagar där med massa folk och Aussies!! Hela Turbos kull var där och det var väldigt kul att få träffa alla! Några fick jag träffa när de var 8 veckor, men de andra har jag inte träffat, och nu är de 9 mnd och börjar bli vuxna.

Hela kullen var mycket trevliga individer, alla var rätt lugna i sitt sätt, och tänker till innan de rusar in i något, det visade de i vallningen, där alla utvecklades fint för varje pass de fick med fåren! Istället för att rusa in så stannar de upp, tittar vad som händer och lär sig av det.
Alla är enormt fina exteriört, inga stora aussies, men välbygda och stärka. Sen att 5 av 6 har blå ögon gör de ju extra snygga ;)

Fick även träffa många andra aussies från Pia, mycket fina aussies!!
Takida fick valla och gjorde det väldigt fint, skönt att höstens tid i fårhagen har gett utdelning!!

Så efter några dagar med vallning, träning, bad och god mat, så reste jag de 95 milen hem igen. Riktigt roligt att träffa Turbos syskon, och ser fram emot nästa gång!!