Med valp igen.. :)

Ja, så var man där igen… med valp J

En kull jag har väntat på, och varit intresserad av i flera år, nu var det dags! Jag har väl redan fullt upp med Takida som är ung än, och mina andra hundar, men ville så gärna ha en valp från denna kullen! Lösningen blev en fodervärd J En fodervärd som åkte med och hämtade valpen, och var mogen nog att säga att den här hunden passar nog inte in i mitt liv och min flock, STÄRKT GJORT, efter att ha haft den söta lilla fluffbollen i famnen hela resan hem.… jag som är en svagare människa tog ju hem det lilla monstret, för ett monster var (är) hon.. Vaktade sina grejer, sin mat, inget särskild behov av människor, social var hon, men hälsade snabbt sen fortsatte hon med sitt.. en väldigt skarp och självständig valp… Kanske inte den mest lättjobbade hunden, men av nån konstig anledning så dras jag till dom lite ”udda” hundarna.. Så då var jag helt plötsligt med valp igen J  

Ja,ja, bara att göra det bästa ut av det, och än så länge fungerar det bra J Resan hem från Finland började med att hon sprang in i nåt med bogen, och hade riktigt ont, när vi kom över på svenska sidan blev det ett jour besök hos veterinären i Kalix för röntgen.. för ont hade hon, och haltade rätt mycket.. Bilderna visade inget som tur var.. och hon haltade och hade ont i nån dag innan det började gå över.. Nu är det fullt ös medvetslös som gäller, och det är verkligen fart och temperament i den lilla, nu om nån gång, har jag fått för mina synder…

Hon togs emot bra av resten av flocken, och Takida har förvånat mig stort, hon tar så väl hand om den lilla, fostrar på ett bra sätt och busar hej villt med henne, riktigt kul att se!!

Valptiden går enormt fort, Takida är redan 1,5 år, och hon var nyss en valp! Bara att njuta av den lilla fluffbollen och dom vassa tänderna ;) 

Vi får väl se hur hon utvecklas, det finns nog enormt mycket i henne, envis som få är hon redan, och framfusig. Det kan bli hur bra som helst!  

Här ser ni en bild på valpen (Shepmate`s Bed Of Roses), som inte har nåt namn än… 4 dagen hos oss, och jag har så svårt att hitta det rätta namnet.. J

Norway Trail

Nu kanske jag kan hinna få ihop ett blogginlägg från Norway trail.. J

Den tävlingen som var målet denna vintern, nåt vi såg fram emot. Resan ner gick bra, vi hittade till Lenningen som ligger i Norska fjällvärlden, underbart vackert! Vi hade en stuga ca 1 km från tävlingsplatsen, vilket var riktigt skönt. Dels så fick hundarna lugn och ro, och vi hade gott om plats att rasta dom. På tävlings parkeringen stod dom flesta hundbilar, många bor i sina bilar/husvagnar och några bodde just bredvid.

Det var tydligen helt naturligt och normalt att släppa lös sina hundar när dom rastas, okej, dom flesta har härlig kontroll över sina hundar, men dom kanske saknar lite respekt för andra, då dom låter hundarna springa runt och pissa över allt, hade man nåt stående ute, så var det nerpissat på två sekunder.. spelade ingen roll vad, jag hade en hink med skålar stående då jag just hade matat, sen kom den en massa lösa hundar, och då var det bara att diska om dom..

Vid en prisutdelning där jag hade med mig Takida, kom en en flock rusande på henne, stackarn försökte slita sig från kopplet.. och ägaren till dom 15 lösa hundarna kan inte ens säga förlåt…. Nä, lite respekt kanske vore bra!

Så det att bo en bit därifrån var skönt! J

Annars var det härlig stämning och glada tävlande!

Första dagen var det isiga spår, och rätt trixig körning.. Jag körde med mina 7 hundar, och höll ner farten rätt mycket. Det var många spann i farten, omkörningar och möten, så unghundarna blev lite trött i skallen, men jobbade på bra J

Andra dagen var det snöstorm… spåren fanns inte på många ställen och vinden var rätt jobbig! Vi tog oss runt!

Tredje dagens morgon försvann snöstormen och det var en hel del nysnö, pistmaskinen åkte ut på morgonen, men spåren hann inte bli hårda, så det var riktigt tungt och jobbigt för hundarna. Jag körde med 6 hundar, och fick lasta Lemmy efter ca 20 km.. Han var trött, då han har vilat en del pga en skada. Dom sista km fick han springa med igen. Fick också byta runt lite på ledarhundarna, då dom blev rätt less i det tunga föret. Tungt hade det gått för dom flesta, och nu började spann efter spann att bryta tävlingen.. tre tunga dagar på Lenningen, sen var det dags att bege sig till Beitostölen. Mer centralt och mer folk J

Starten i Beitostölen var upp för en slalombacke, sen upp på kalfjället. Varmt väder, och stormvindar väntade… moddiga spår, spöregn och motvind som det knappt gick framåt i..inget väder jag gillar att köra hund i J Men det går ju inte att styra över!

Sista dagen, Beitostölen, sol och vind, rätt bra spår, så ett bra avslut på tävlingen! J

Vi slutade på en 7e plats, supernöjd med den placeringen, med mitt lilla spann och unga hundar!!

En mycket rolig tävling, tungt men kul!! Det var ett enormt duktigt veterinär team med under hela tävlingen, omtänksamma och hjälpsamma!!

Dock ”saknade” jag chipkontrollen… ingen koll av hundarna när vi kom i mål, sista dagen kollade dom en hund i några spann… och när vi frågade om det, så fick vi som svar att dom kollar sista dagen, och att veterinärerna har så bra koll på vilka hundar som är med… öhh..

Annars var det en kul tävling, och absolut nåt jag kommer att satsa på igen!!!