2011

Okej, det har varit tyst nu ett tag i bloggen, och jag har under tiden jobbat på en sammanställning över 2011, och här kommer den..

Vintern 2011 var den kallaste vintern på länge, mycket snö, och extrema tempraturer gjorde träningen svår och tung. Att bussen krockades gjorde att vi var utan bil att transportera hundarna i så flera av dom första tävlingarna fick ställas in…  Med tempraturer på -30 till -40 grader var det svårt att få till nån bra träning, hundarna kändes sega och hade inget tryck. Halsinfektioner och annat skit drabbade dom, och det var trötta hundar i spannet..  Första tävlingen blev SM i Gafsele, 3 x 46 km, och jag var tveksam till att åka, men hade ett mål, WM i Norge vecka 11, och enda sättet att ta sig till WM var att köra bra i Gafsele.  Varmt väder och tunga spår hade vi första dagen, jag höll ner farten mycket och tog det väldigt lugnt, och hundarna höll riktigt bra första dagen.. Andra dagen fick jag en del strul, men dom käpade och vi körde snabbast av alla. Tredje o sista dagen höll dom också ihop bra och vi fixade ett SM silver, vilket är vårat första silver, har en hel hög guld och ett brons,  så ett silver blev snyggt i samlingen! Och en WM plats fick vi också!! Härligt, nu kanske vi var på rätt väg!!?

Så efter SM åkte jag inte hem, men söderut, först till Lillholmsjö där det blev en hel del vila pga magsjuka efter SM, ett tungt träningspass, sen vila igen. Sen åkte vi neråt mot Hamar, och tänkte ligga där 1,5 veckor och träna på WM banorna, jag ville ge hundarna bästa möjliga förutsättningar att göra ett bra WM, med känd tävlingsplats och kända banor. Själv såg jag fram emot det här mästerskapet, Hamar är som en hemmaplan för mig, då min familj oftast kommer dit, och jag har kört min bästa tävling där, eller ja, flera av dom, men speciellt EM 2005, då jag låg tvåa efter andra dagen, och hundarna sprang som galningar sista dagen, ikapp och förbi han som ledde, för att sedan bara rusa ifrån det spannet och in i mål som VINNARE!!   Så Hamar är ett ställe som jag har goda minner ifrån!   Men drömmen om en VM medalj krossades ganska snart… efter två träningspass på banorna där kände jag att det här vill jag inte utsätta dom för, dom var riktigt trötta, och det fanns inget att hämta i dom.. några hostade lite och det gjorde ont i hjärtat att se dom, så jag beslöt, en vecka innan VM, att åka hem igen! Och i efterhand vet jag att det var helt rätt!! Även om det var tungt att köra hem, och många tårar rann… Men hundarna går först! Vi åkte hem, och vilade, åkte ner på vindelälvsdraget och hade kul där med korta distanser och ingen press.

Så vintern 2011 fick jag fundera en hel del efter, varför det blev som det blev, var hundarna sjuka, eller hade jag tränat helt fel? Nu i efterhand vet jag att dom var inte krya, kyla och infektioner gjorde att dom aldrig repade sig.. men nu, den här vintern är det som att ha ett helt nytt spann!!!

Sommaren blev det mycket bad och lek, för att under hösten ta tag i träningen igen, och på ett nytt sätt, med mycket varvningar.. Hundarna gick riktigt bra hela hösten, och hösten 2011 var låååång!! Snön kom sent och tassar tog stryk, men det var tryck och glädje i hundarna!!  Inga valpar föddes under året, men några stjärnor lämnade oss, Winna och Lizzie, syskonen som är grunden till våran kennel, Winna, som gick en sträcka på Vindelälvsdraget och SM, 11 år gammal, kommer aldrig få en hund som hon igen!! Och Lizzie som ligger bakom dom flesta hundar här, en bättre avelstik får man leta länge efter!! Dom är saknade och jag är så glad att jag har fått uppleva hundar som dom!!

Det var lite om slädhundarna.. här kommer lite om resten av flocken.

2011 har ju varit ett valpår för Takida, som kom in i vårat liv och är omöjlig att missa, hon är överallt och hittar på hyss jämt, men charmig som få.
Under 2011 har jag gått Canis Instruktörskurs, och Takida är hunden jag har gått med, även om jag in efterhand skulle ha valt Sonic, då det var han jag gick klickertränarkursen med, men jag kämpade på med lillapan. Det blev en hel del mer att träna in, då hon var helt grön, men bra att starta upp rätt från början, vi kämpade på med grundfärdigheter, framåtsändande, elitfjärren och diskrimineringsövningen, och jag tränade kanske lite väl mycket och på samma saker, då hon tappade lite motivation ett tag.  Men vi hittade tillbaks till den roliga träningen och debuterade i lydnadsklass 1 i September, som slutade med seger i klassen och ett första pris!!! Vi startade också appell spår, men saknade några få poäng till uppflytt!! Uppflytt till lägre klass spår fixade hon i Kalix senare under hösten!! En utställning fick hon också ställa upp på, i junior klass, 9 mnd gammal, och domaren skrattade åt henne… så kan det gå, och Sonic blev BIR och BIS2 på samma utställning, och Sonic är ju motsatsen till Takida om man kollar utseendet J

Sen var det dags för MH, spännande värre, då det är svårt att gissa hur hon ska reagera.. lite tidigt kanske att göra MH när hon nyss fyllt 12 mnd, men är inte så lätt att hitta MHn här uppe.. Nåja, hon gjorde dom flesta grejer riktigt bra, bättre än jag trott, skrammel gick hon fram till direkt, overallen när jag gått halvvägs, inga kvar stående rädslor, lilla bytet sprang hon efter, men tog det inte, avståndsleken, trodde absolut inte att hon skulle göra nåt, men där vart hon arg!! Så ingen lek där.. leken i början var rätt bra, kampade med testledaren, men hade svårt för hanteringen.. nåja, kille och okänd, dom ska man inte lita på ;)  Men vid spökerna blev det för mycket, hon drog, och blev rädd för kopplet som släpades efter.. hon drog till bilen, och jag avbröt där, hellre att göra om det senare, tråkigt, men så är det, och det är svårt att veta när den bästa tiden är..

Har iaf varit ett lyckat år med den lilla!!

Dom större då? Ja, Jason har tränat drag och agility med Sanna,  och ett KM i agility, där jag och Jason vann lag tävlingen J Annars fostrar han den lilla svarta och försöker lära henne allt han kan!  Jason är ju min hjälte och alltid vid min sida!!

Sonic har hunnit med en hel del. MT, där han saknade några poäng till godkänd.. han har startat en del lägra tävlingar, och i Piteå stötte han upp en björn på spåret.. dagen efter hans MT, där han saknade poäng, bla för att han inte hade jaktlust.. haha!

Uppflytt till högre klass fixade han i Överkalix, och det var lycka!!
En hel del utställningar har han hunnit med, och det har gått bra! BIS placeringar, Nordiska championatet, och internationella championatet är nu i box!
Högre klass spår skulle vi hinna med, men några dagar innan fick han en framtur på ena benet, och har vilat sen dess… Ingen lek att hålla en Sonic lugn, och det är riktigt synd om honom.. nu har han fått börja röra lite mer på sig, så är det bara att hoppas att det håller ihop!!

Quoia lever livet som ”tant” och har fått en sambo, hennes ”man” Bodie har fått flytta hit på sina äldre dar.

Å Rask har varit ut på en hel del jaktresor, med och utan turister!

Jag själv har gått färdigt Canis instruktörskurs, och det har varit ett intensivt men roligt år! Jag har haft en hel del egna kurser, och det är så roligt och utvecklande att få lära ut!!

Ett jobb som gymnasielärare har jag också tagit, halvtid på Praktiska gymnasiet i Kiruna, där jag är naturbrukslärare med inriktning hundspannsguide! Riktigt roligt, men samtidigt enormt krävande, mycket nytt att sätta sig in i, men kul att få lära ut om hund och hundspann!

Nu siktar vi framåt mot ett framgångsrikt 2012, där tävlingen Norway Trail är det vi satsar mot just nu!

Finns säkert en massa jag har glömt, men det får ni bläddra er till själva i bloggen ;)