Drömmen om VM....

.....Eller inte drömmen om VM, men drömmen om en VM medalj, är fortfarande en dröm, och kommer nog vara det några år till.. Mitt första och enda VM körde jag 2003, i Södra Tyskland, då blev jag 4:a, med en fight om bronset.. men jag var riktigt nöjd med den placeringen, nu när vm ska vara på "hemmaplan" så var drömmen och målet att ta en medalj där! MYCKET tid, pengar och energi har gått åt för att försöka förverkliga drömmen, motgångarna har varit MÅNGA denna vintern, och om man är efterklok så skulle man ha lyssnat på dom motgångerna, och stannat hemma, men jag är inte den som ger mig!! Jag skulle till VM!!!

Och jag tog mig nästan till vm, iaf så nära man kan komma.. då jag har legat å tränat på vm banorna nu. Tagit ledigt en längre tid för att ge hundarna dom perfekta förutsättningarna att lyckas.. men....
....på SM fick några av hundarna hosta.. inget allvarligt, men träningarna har varit rätt kraftlösa. Var bara några få som hostade, och dom är pigga å glada annars, men i spannet var det annat.. dom gav upp, verkade omotiverade och less.. rätt pigga när vi kommer tillbaks, äter å dricker bra, men motivationen, eller orken, att springa långt finns inte riktigt där..
Banorna var rätt tunga, och har haft två längre träningspass nu, Onsdag och Torsdag, och det fungerade inte alls, fanns ingen ork i dom.. ingen riktigt glädje, och då är det inte roligt, det är inte därför jag håller på.. jag vill ha glada hundar som gör det dom gillar mest! Igår på släden, när dom stannar i en backe å kollar bak på mig, bestämde jag mig... vi åker hem! Några tårar fälldes på släden, allt man har gjort är helt i onödan.. men det värsta är väl samvetet för hundarna..

Så det var bara att packa ihop å rulla dom 140 milen hem.. en tung resa, många tankar som snurrar, i början stannade jag ibland och funderade om jag skulle ge det en chans till... hade riktigt svårt att lämna vm, och allt det roliga som är på en sån stor tävling.. flera tårar rann, och beslutsångesten var stor.. men hundarna går före vilket vm som helst, så jag hoppas att jag gjorde rätt som åkte hem..

Om det är så att dom är sjuka, eller om det är brist på motivation är svårt att säga.... Nu är ju denna tävlingsvintern slut, så vi får ha en rolig och mysig vår nu, men trevliga turer, å ladda för nästa vinter!

Skönt att vara hemma, men en jobbig känsla finns kvar i mig.. nåt man har sett fram emot så länge, lagt ner så mycket tid å pengar på, satsat så mycket på, är nu borta... iaf för mig... kommer nog ha ångest för mitt beslut och vända på tankarna flera gånger framöver... men filmade gårdagens träningsrunda, och det är bara att kika på den så känns mitt beslut rätt!
Så vi håller tummarna för alla andra som får köra VM nästa vecka!

Det var lite tankar från mig....